Pedagogiska appar begränsar

Vad är teknik? Hela begreppet IKT står inte bara för digital teknik utan betyder information, kommunikation och teknik. Hur vi använder tekniken som verktyg i förskolan finns det säkert många åsikter om. Min erfarenhet är att diskussionerna ofta handlar om iPad och surfplattor, men teknik är också kommunikation och det är viktigt att vi vidgar vyerna när vi diskuterar teknik. Teknik handlar om att forma, konstruera och nyttja material. Idag lever vi i ett informationssamhälle, dagligen möts vi av 100-tals olika uttryck via olika medier. Barn som växer upp idag lever i en vardag som de delar med sina föräldrar och kamrater. De blir tidigt bekanta med olika former av digital teknik, men de lär sig kanske inte lika enkelt orientera sig bland alla intryck som möter oss varje dag.

Att upptäcka med en liten skärm.Foto: Fredrik Larsson (CC BY)


De flesta 2- och 3-åringar har stiftat bekantskap med digitala verktyg i hemmet tillsammans med föräldrarna. 57% använder internet av 2-åringar. Redan bland 3-åringarna är tre av fyra internetanvändare och vid 7 år är andelen 90%. Den stora ökningen de senaste åren har skett bland de yngsta. Den största förändringen har varit att barns användning av internet blivit mycket frekventare.  Däremot är det inte säkert att de får använda den multimedia kultur som finns i hemmet i förskolan och skolan. Trenden att appar ska väljas utifrån ett pedagogiskt syfte är stark, liksom rädslan för att det kan vara skadligt för barn spela spel för länge vid iPaden. Det är lätt att rynka på näsan åt för enkla appar och reklam av olika slag, men vi glömmer då att de faktiskt ingår i den barnkultur som dagens barn växer upp med. Caroline Liberg påpekar att det finns forskning som visar att populärkulturen är viktigt att ta tillvara på. Hjältar från filmer, dataspel och barnböcker inspirerar barn att både läsa och skriva på egen hand. Populärkulturen är viktigt när barn stiftar bekantskap med olika typer av texter, och fyller viktiga funktioner när barn lär sig läsa och skriva. Ändå upplever  jag ofta att pedagoger vill bestämma vilket utbud som ska finnas tillgängligt för val. Jag  undrar varför vi tillåter oss att begränsa barns intresse, när vi istället kan välja att forma lärprocesser tillsammans med barnen som vidgar kommunikationen och samspelet i gruppen.


Samma film på en smartboard ger nya dimensioner.


Ett exempel på hur man kan nyttja en fascination kommer här, jag har en längre tid sett barn fascineras av att komma nära figurerna i barnprogrammen framför dataskärmen. Många barn möter idag bärbara datorer eller surfplattor som digitala verktyg istället för stationära datorer med stora skärmar. Efter att ha sett förtjusningen när utklädda figurer blir ”levande” på en stationär dataskärmen, ville jag koppla upp figurerna på en smartboard för att kunna utmana barnens fascination. När vi kopplade in högtalarna blev fascinationen ändå större och alla barn ville klappa och känna på figurerna. Det är lätt att glömma att teknik ur barns ögon inte är samma som i vuxnas ögon eller i pedagogers ögon. En förstorad bildskärm är ett effektivt sätt att synliggöra innehållet för barn i en annan konstruktion. På samma sätt kan du använda ett tält och projektor för att synliggöra en upplevelse som är svår att föreställa sig för barnen. Det viktiga är att omvandla tekniken från barnens intresse och vidga perspektiven tillsammans så att användandet av digitala verktyg också sätts in i ett sammanhang.

I den reviderade läroplanen (2010) står det att skapande och kommunicerande med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, dram, rytmik, dans och rörelse liksom tal och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik.

Enkla appar och populärkultur kan sammankopplad med annan teknik öppna för skapande former, Om vi pedagoger vågar vara medforskare. Digitala verktyg ska med andra ord användas för både skapande processer och som pedagogisk tillämpning. Barns intresse är en motivationskraft som kan användas för att skapa samspel och lärprocesser, när vi hittar det som engagerar barn hittar vi också drivkraft och värdefulla möjligheter att skapa pedagogik.  Det är viktigt att vi ser helheten och tillåter oss att inte tänka för snävt när vi utformar den pedagogiska miljön.Tekniken blir ett verktyg i lärmiljön som vi kan använda på ett kreativt sätt när vi utgår från barnens perspektiv. Barn provar och utforskar ofta utifrån ett ”här och nu” perspektiv, och det är spännande att använda det som lockar barnen när vi formar, konstruerar och nyttjar teknik.

Äggklockans decennium är över

Äggklockans decennium är över!

Foto: Nadja Fransson, CC BY-NC 2.0

Alla har vi någon gång ställt äggklockor när barnen suttit vid datorerna på förskolan. Ibland har det kanske till och med funnits kölapp bredvid datorn och lista med namn på vilka barn som står näst på tur. Hur ser det ut runt om i Sverige, hur många äggklockor ställs fortfarande och vrids upp på 30 minuter. Jag tror de är rätt många. En del har kanske också datorn fylld med olika program där barnen själva jobbar. Förhoppningsvis med en innehållsförteckning bredvid där pedagogerna kan titta då och då när vi inte begriper hur spelen funkar. Men sen då?
Vad mer kan man göra med datorn? Vad gör man med en iPad. Vilka ska använda den och kan man verkligen låta barnen få tillgång till internet?

Klassrumskonton

Detta är några exempel på frågor som diskuteras runt om i förskole-Sverige och många har inte kommit längre än till diskussionen om själva användandet. Andra har kommit längre. Kanske finns det IKT-grupper och några pedagoger som har kommit igång men långt ifrån alla. Argument som: ”jag är inte så intresserad, jag kan inte är rätt vanliga”. Snälla någon ta fram klassrumskonton och avdelningskonton så att åtminstone den frågan blir löst. Allt för många ser sina arbetskonton som privata och vill inte att barnen ska använda deras privata konton. Klassrums- eller avdelningskonton skulle öppna möjlighet för fler att ta sig ut på nätet. Det skulle också öka användandet av iPads på förskolorna.

#SETT 2013

Efter en fullspäckad dag på Settdagarna är jag övertygad. Kön till förskolespårets seminarier ringlade lång och var full av förväntansfulla pedagoger. Ivriga pedagoger ville få inspiration och påfyllning. I pauserna mellan föreläsningarna fördes kreativa viskande diskussioner mellan åhörarna. Många hade kommit för att fylla på med inspiration.

Till vad ska vi använda datorn, Hur ska vi använda den?

Min dag började med att jag lyssnade på Kristina Alexandersson som pratade klokt om internet. Barns tankar om vad internet är var intressant att lyssna på. Barn är många gånger klokare än oss vuxna. På Webbstjärnan finns mer om detta att läsa.

Det som gav mig nya tankar var statistiken. Hur många treåringar som använder internet?
Att hemmet är den plats den mesta av internetanvändningen sker. Vad händer om vi jämnar ut resultatet och använder internet och IKT i undervisningen, vad sker hos barnen? Vi kan bara spekulera men det är spännande att drömma. Drömma om förändrade skolresultat och nya möjligheter. Den svenska skolan kanske kan flyttas högre upp i resultaten jämfört med andra länder, i internationella undersökningar. Vad händer om förskolan vågar satsa!

Barn kommer från framtiden,de är framtidsforskare säger Claudia Giudici

Nu lyfter vi förskolan

Mina kära pedagoger och kollegor i Sverige, det är dags att börja använda iPadsen nu. Det är dags att vi slutar diskutera vilken färg kaffekopparna ska ha i fikarummet och börjar diskutera pedagogik och paddagogik. Det är dags att plocka undan alla äggklockor och låta barn upptäcka möjligheterna med IKT och teknik på allvar, tillsammans. Det är dags att vi lyfter förskolan och visar på många goda exempel. Exempel på hur vi kan integrera datorn med andra verktyg i verksamheten och låta den bli en naturlig del av vardagen. Exempel på lärmiljöer där IKT-verktygen är en naturlig del av vardagen. Att använda IKT-verktyg innebär att vi behöver ställa oss frågan till vad ska den användas? Hur vill vi använda den?
Ulla Karin Lundgren från Lekmit gav många bra argument om IKT och betonade att förskolan ska använda sig av digitala forskolan. Att vi inte kan välja bort det utan istället får lära nytt om hur vi vill att verktygen ska användas.

Tillsammans

Använd IKT-verktygen tillsammans. Låt fler barn sitta där.Använd musikappar på Ipaden som locka och bjuder upp till dans. Börja med de små barnen. Var inte rädd för de enklare apparna utan koppla sammans dem med en cannon och en ny värld öppnas. Lägg till tygstycken och overheadapparater. Det är inte stillasittande utan språkglädje. Skapa musik och sjung nya sånger. Markus Bergenord och Sölve Lagercrantz pratade engagerat om möjligheter med digital teknik på SETT2013.

Se filmen om hunden Lajka

Se de fina filmerna om hunden Laika. Speciellt glad är jag över att höra Sölve berätta om hur de valde ettåringar i sina projekt. Att de små erbjöds möjligheter till upptäckande och engagemang. Allt för ofta fokuserar vi på de lite större barnen i förskolan och tänker att de små hinner sedan. Resonemanget vi börjar med ettåringarna, hur ska vi annars veta var vi ska börja när de är två, är fullkomligt lysande. Det inbjöd till egen lust att vilja att arbeta med de minsta barnen. Ingen rädsla för att teknik kan gå sönder och vara farlig. Eller dyr. Bara öppna sinnen.

Intresse

Ta fram det barnen visar intresse för istället för det ni tror är bra. Utforska tillsammans och ställ IKT-verktygen i en miljö som inbjuder till skapande aktiviteter. Utgå från lusten att prova och upptäcka tillsammans. Skapa lärsituationer och upptäck oanade kreativa möjligheter.