Äggklockans decennium är över

Äggklockans decennium är över!

Foto: Nadja Fransson, CC BY-NC 2.0

Alla har vi någon gång ställt äggklockor när barnen suttit vid datorerna på förskolan. Ibland har det kanske till och med funnits kölapp bredvid datorn och lista med namn på vilka barn som står näst på tur. Hur ser det ut runt om i Sverige, hur många äggklockor ställs fortfarande och vrids upp på 30 minuter. Jag tror de är rätt många. En del har kanske också datorn fylld med olika program där barnen själva jobbar. Förhoppningsvis med en innehållsförteckning bredvid där pedagogerna kan titta då och då när vi inte begriper hur spelen funkar. Men sen då?
Vad mer kan man göra med datorn? Vad gör man med en iPad. Vilka ska använda den och kan man verkligen låta barnen få tillgång till internet?

Klassrumskonton

Detta är några exempel på frågor som diskuteras runt om i förskole-Sverige och många har inte kommit längre än till diskussionen om själva användandet. Andra har kommit längre. Kanske finns det IKT-grupper och några pedagoger som har kommit igång men långt ifrån alla. Argument som: ”jag är inte så intresserad, jag kan inte är rätt vanliga”. Snälla någon ta fram klassrumskonton och avdelningskonton så att åtminstone den frågan blir löst. Allt för många ser sina arbetskonton som privata och vill inte att barnen ska använda deras privata konton. Klassrums- eller avdelningskonton skulle öppna möjlighet för fler att ta sig ut på nätet. Det skulle också öka användandet av iPads på förskolorna.

#SETT 2013

Efter en fullspäckad dag på Settdagarna är jag övertygad. Kön till förskolespårets seminarier ringlade lång och var full av förväntansfulla pedagoger. Ivriga pedagoger ville få inspiration och påfyllning. I pauserna mellan föreläsningarna fördes kreativa viskande diskussioner mellan åhörarna. Många hade kommit för att fylla på med inspiration.

Till vad ska vi använda datorn, Hur ska vi använda den?

Min dag började med att jag lyssnade på Kristina Alexandersson som pratade klokt om internet. Barns tankar om vad internet är var intressant att lyssna på. Barn är många gånger klokare än oss vuxna. På Webbstjärnan finns mer om detta att läsa.

Det som gav mig nya tankar var statistiken. Hur många treåringar som använder internet?
Att hemmet är den plats den mesta av internetanvändningen sker. Vad händer om vi jämnar ut resultatet och använder internet och IKT i undervisningen, vad sker hos barnen? Vi kan bara spekulera men det är spännande att drömma. Drömma om förändrade skolresultat och nya möjligheter. Den svenska skolan kanske kan flyttas högre upp i resultaten jämfört med andra länder, i internationella undersökningar. Vad händer om förskolan vågar satsa!

Barn kommer från framtiden,de är framtidsforskare säger Claudia Giudici

Nu lyfter vi förskolan

Mina kära pedagoger och kollegor i Sverige, det är dags att börja använda iPadsen nu. Det är dags att vi slutar diskutera vilken färg kaffekopparna ska ha i fikarummet och börjar diskutera pedagogik och paddagogik. Det är dags att plocka undan alla äggklockor och låta barn upptäcka möjligheterna med IKT och teknik på allvar, tillsammans. Det är dags att vi lyfter förskolan och visar på många goda exempel. Exempel på hur vi kan integrera datorn med andra verktyg i verksamheten och låta den bli en naturlig del av vardagen. Exempel på lärmiljöer där IKT-verktygen är en naturlig del av vardagen. Att använda IKT-verktyg innebär att vi behöver ställa oss frågan till vad ska den användas? Hur vill vi använda den?
Ulla Karin Lundgren från Lekmit gav många bra argument om IKT och betonade att förskolan ska använda sig av digitala forskolan. Att vi inte kan välja bort det utan istället får lära nytt om hur vi vill att verktygen ska användas.

Tillsammans

Använd IKT-verktygen tillsammans. Låt fler barn sitta där.Använd musikappar på Ipaden som locka och bjuder upp till dans. Börja med de små barnen. Var inte rädd för de enklare apparna utan koppla sammans dem med en cannon och en ny värld öppnas. Lägg till tygstycken och overheadapparater. Det är inte stillasittande utan språkglädje. Skapa musik och sjung nya sånger. Markus Bergenord och Sölve Lagercrantz pratade engagerat om möjligheter med digital teknik på SETT2013.

Se filmen om hunden Lajka

Se de fina filmerna om hunden Laika. Speciellt glad är jag över att höra Sölve berätta om hur de valde ettåringar i sina projekt. Att de små erbjöds möjligheter till upptäckande och engagemang. Allt för ofta fokuserar vi på de lite större barnen i förskolan och tänker att de små hinner sedan. Resonemanget vi börjar med ettåringarna, hur ska vi annars veta var vi ska börja när de är två, är fullkomligt lysande. Det inbjöd till egen lust att vilja att arbeta med de minsta barnen. Ingen rädsla för att teknik kan gå sönder och vara farlig. Eller dyr. Bara öppna sinnen.

Intresse

Ta fram det barnen visar intresse för istället för det ni tror är bra. Utforska tillsammans och ställ IKT-verktygen i en miljö som inbjuder till skapande aktiviteter. Utgå från lusten att prova och upptäcka tillsammans. Skapa lärsituationer och upptäck oanade kreativa möjligheter.

Etiska aspekter på pedagogisk dokumentation

Pedagogisk Dokumentation

Den senaste tiden har jag funderat mycket över hur vi använder pedagogisk dokumentation i förskoleverksamheten. Vi är många som arbetar med pedagogisk dokumentation eller ligger i startgroparna för att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Linda Linder skriver om ämnet på ett föredömligt sätt.

Etiska aspekter

De senaste åren har pedagogisk dokumentation varit ett område som varit föremål för många diskussioner. Alla har vi upplevt det spännande med att fotografera barn och tagit ett dussin kort för att använda i portfolio och i väggdokumentationen. En del arbetar även mer medvetet med pedagogisk dokumentation. Efter att ha varit på ett antal föreläsningar om ämnet, har jag börjat fundera på vad barnen egentligen tycker om att bli  utlämnade i dokumentationen. Det handlar inte bara om hur mycket vi visar av barnen på fotografierna utan också om vad vi lämnar ut. Vilka situationer och vilken text vi använder när barnen tyckt och tänkt om korten.

Jag tycker den etiska aspekten på pedagogisk dokumentation är otroligt viktig. Vi pratar ofta om pedagogisk dokumentation och ger det en framträdande plats i verksamheten. Men i själva valet av vilken dokumentation vi väljer att visa, medverkar vi pedagoger till att forma bilder av barnen i gruppen. Hur framställer vi barnen i dokumentationen?

Hur kan vi använda dokumentation på ett medvetet sätt för att förändra barns status i en barngrupp. Barn som inte har så stort utrymme i gruppen, kan vi höja dess status? Vad händer om vi pedagoger visar alla barns lärande på ett subjektivt positivt sätt? Förändrar det relationerna i barngruppen? Är vi medvetna om att vi är subjektiva när vi väljer bilder?
Kan vi till exempel med varsam hand fokusera på starka sidor, när vi pedagoger diskuterar och reflekterar tillsammans med barnen utifrån gemensamma aktiviteter i en barngrupp. Att benämna barns insats när det handlar om gemensamt lärande är ett effektivt sätt och lyfta positiva egenskaper.


Makt

Att gemensamt titta på bilder och inleda samtal och diskussioner om vad vi gjorde på bilderna sätter igång en språkutveckling. Det kan hjälpa barnens tids- och rumsuppfattning om vi kan återanvända dokumentation tillsammans med barns reflektioner. Som vuxna har vi pedagoger en makt i våra händer, en makt som vi kanske inte tänker på så ofta. Vi förfogar över språket och valen.

Många av oss tar mycket kort och sätter upp på väggarna. Hur många av oss frågar barnen vilka bilder de vill visa. Eller tar en dialog med barn och vårdnadshavare runt innehållet i dokumentationen. Det handlar inte bara om hur vi tänker om att barn exponeras på bilderna. Om deras ansikten ska synas eller om det är okej för föräldrarna att barnet är med på bild. Under pågående vårtermin har  avhandlingen Om att bli dokumenterad (Lindgren/Sparrman) ingått i studielitteraturen i min utbildning till specialpedagog. Texten har satt igång nya och viktiga tankegångar för mig. Det finns ett omedvetet maktmedel i valet av bilderna.

Medveten?

Det finns anledning att göra de omedvetna tankegångarna synliga för oss pedagoger. Gör vi det kan vi finna många än mer viktiga anledningar till att arbeta med pedagogisk dokumentation. Om vi dessutom släpper in dokumentationen i gemensamma reflektioner och samtal  får vi ett effektivt arbetsverktyg. Det har blivit en aha-upplevelse för mig under läsningen av litteraturen som ingår i min specialpedagog utbildning. Barnens möjligheter att påverka och ha inflytande har alltid legat mig varmt om hjärtat, men den senaste tidens aha-upplevelser som handlar om de dolda språken i dokumentation och utvecklingssamtal. Det belyser vikten av att än mer diskutera hur vi kan medvetet arbeta med dokumentation och även språkligt innehåll i dokumentationstexter.
Jag vill gärna höra andras tankar runt detta så lämna gärna kommentarer.